Pubertetstillväxtens storlek är beroende av åldern

[Barnets tillväxt- och mognadsperioder]

Tillväxtspurten startar i periferin och går inåt. Händer och fötter börjar alltså tillväxtspurten först, följt av armar och ben och avslutas med ryggradens tillväxt. Händer och fötter avslutar också sin tillväxt först. Pubertetens tillväxtspurt fram till vuxen slutlängd, ”pubertetskomponenten” av tillväxt, omfattar för den genomsnittligt mognande individen 20-30 cm och utgör 12-17 % av den vuxnes längd, dock med stora interfamiljära variationer. Pubertetstillväxtens storlek kan således variera betydligt mellan individer men är däremot inte tydligt beroende av kroppslängden. I genomsnitt har korta barn lika stor pubertetsspurt som normallånga barn (se Figur 10). Den huvudsakliga skillnaden i vuxen slutlängd beror därför på tillväxten före puberteten.

 Figur 8.Tabellen visar karakteristika för tillväxt och pubertetsutveckling för  grupper av flickor som startar puberteten vid olika åldrar, från 8 till 13 års ålder (totalt n=148). Notera att t.ex. tiden från pubertetsstart till menarke samt den totala pubertetstillväxten är starkt beroende av ålder för pubertetsstart (från Llop-Vinolas 2004).

Det är också viktigt att veta att vid tidig pubertetstart blir den sammanlagda pubertetstillväxten större, och tvärtom, mindre, vid sen pubertet. Därigenom blir slutlängden relativt neutral inför variationer i pubertetsåldrar, åtminstone inom de normala åldersintervallen

Figur 9. Tillväxthastighetskurvor pojkar/flickor. Siffrorna markerar genomsnittliga tidpunkter för kroppsliga utvecklingsfaser.

Hastigheten för hela pubertetsutvecklingen är liksom pubertetstillväxtens storlek och den tidsmässiga relationen mellan de olika pubertetshändelserna tydligt beroende av ålder för pubertetsstart. Longitudinella studier visar att t.ex. tiden från pubertetsstart (B2) till maximal tillväxthastighet (PHV, peak height velocity) är längre – i en studie genomsnittligt 1,6 år för de med tidig pubertet jämfört med 0,9 år för de med sen pubertet (Pantsiotou 2008). Det var dock ingen skillnad i vuxenlängd för flickor med olika ålder för pubertetsstart. Figur 8 visar pubertetstillväxtdata från ytterligare en longitudinell studie som på samma sätt visar likartade slutlängder för flickor med pubertetsstart i olika åldrar men inom de normala åldersvariationerna (Llop-Vinolas 2004)[5].

Figur 10. Exempel på genomsnittlig tillväxthastighet med pubertetsspurt för kortväxta normala flickor jfr med normallånga mot Tanners tillväxthastighetsstandard. De kortväxta flickorna (genomsnittlig längd -2,5 SDS vid 8 års ålder) behöver växa långsammare än de genomsnittligt långa (-0,3 SDS vid 8 års ålder) flickorna för att bibehålla sina respektive positioner i längdkurvan. Under puberteten växer dock båda grupperna lika fort och lika mycket (från Mulligan 1999)

[5] Den prospektiva, longitudinella Solnastudien av normala barn födda omkring 1955, registrerar tillväxtminimum, innan pubertetsstarten, för pojkar/flickor genomsnittligt vid 10,6/9,0 års ålder; start av pubertetsspurten vid 12,1/10,0 års ålder och i stort sett avslutad tillväxt vid 19,2/17,5 års ålder. Durationen av hela pubertetstillväxten är genomsnittligt 7,2/7,6 år (Taranger 1980). Också den longitudinella, prospektiva studien av barn från Solna födda omkring 1955 visar att de tidsmässiga sambanden mellan pubertetsstadier skiljer sig mellan barn som puberterar tidigt respektive sent inom det normala åldersspannet för pubertet. Till exempel var tiden mellan tillväxtmaximum och menarke 1,3 år för de tidiga jämfört med 0,8 år för de sena flickorna. Totala pubertetstillväxten var för tidiga/sena individer 29,2/24,8 cm (pojkar) respektive 26,1/19,0 cm (flickor) (Hägg 1992).

access_time 2018-03-07 14:11:14