Kostråd till barn och ungdomar med diabetes

Utskriftsvänlig version

ISPAD Clinical Practice Consensus Guidelines 2014. Chapter 10,
Nutritional management in children and adolescents with diabetes.

Smart CE, Annan F, Bruno LPC, Higgins LA, Acerini CL. Published in Pediatric Diabetes 2014: 15(Suppl. 20): 135-153.

Författare till den svenska kommentaren:
Ulla Cederholm, Ingalill Detlofsson, Anna Olivecrona och referensgruppen.

Detta vill vi särskilt framhålla ur ovanstående kapitel

  • Kostbehandling är en viktig hörnsten i diabetesvården.
  • Kapitlet behandlar näringsrekommendationer vid T1D och T2D, pedagogiska utbildningsmetoder och måltidsplanering, kostproblem vid olika åldrar, kost vid fysisk aktivitet, celiaki och ätstörningar.

Kommentarer för svenska förhållanden (rubriknivå 2) vänsterställd

Näringsrekommendationer

  • ISPAD guidelines rekommenderar ett kolhydratsintag på 50-55 E%. Där skiljer sig riktlinjerna något från Nordiska näringsrekommendationer 2012 för friska barn och ungdomar. Se tabell 1. Här bör NNR:s rekommendationer gälla men det är viktigt att kolhydrat intaget inte blir för lågt

Tabell 1

  Protein E% Fett E% Kolhydrater E%
ISPAD 2014 15-20 25-35 50-55
NNR 2012 10-20 25-40 45-60

Förutom de studier som finns i ISPAD guidelines finns även en svensk studie som visar att barn med diabetes hade ett lägre intag av kolhydrater än barn utan diabetes. De hade också ett högre intag av mättat fett än rekommenderat.[1] Det är inte rekommenderat att minska mängden kolhydrater vid diabetes. Det är dock viktigt att välja kolhydrater med bra kvalité.

  • ISPAD guidelines beskrivs att barn-och ungdomar med diabetes äter för mycket fett. Svenska studier har dock visat att både friska barn och barn med Typ 1 diabetes har ett totalt fettintag som överensstämmer med rekommenderat intag [1, 2].

ISPAD föreslår helfeta mejeriprodukter till barn under två år. Nordiska näringsrekommendationer (NNR) rekommenderar lättmjölk från 1 års ålder och lättmargarin från 2 års ålder. Råden i NNR innebär ett lägre intag av mättat fett och bör därför följas.[3] En studie visa att barn under 7 år med Typ 1 diabetes hade ett för högt intag av mättat fett. Det är viktigt att grundlägga bra vanor tidigt. Behövs extra fett kan måltiden berikas med extra olja eller flytande margarin. [1]

  • Low Carbohydrate High fat diet är inte rekommenderad till barn och ungdomar. Ett allt för lågt kolhydratintag kan påverka tillväxten genom att insulindosen sänks för mycket. Detta leder till för låg stimulering av tillväxtfaktorer i levern och försämrad glykogeninlagring i levern.

Sackaros eller druvsocker?
I Sverige rekommenderas druvsocker vid behandling av hypoglykemi. Ispad guidelines beskiver att sackaros eventuellt kan användas vid hypoglykemi men det görs inte i Sverige. Sackaros ger långsammare blodsockerhöjande effekt.

Salt
Samma rekommendation avseende saltintag gäller för barn med diabetes som för befolkningen i övrigt. Diskussion kring saltintaget bör inkluderas i kostinformationen.

Sötningsmedel
Tabell 2 nedan visar de sötningsmedel som är godkända i Sverige.

Tabell 2 (Källa Livsmedelsverket)

Godkända sötningsmedel som inte påverkar blodsocker och inte ger energi Godkända sötningsmedel som ger energi och en viss glukosstegring
Sackarin Mannitol
Cyklamat Laktitol
Sukralos Isomalt
Ascesulfamkalium Sorbitol
Aspartam Xylitol
Steviaglykosid Maltitol
Taumatin Polyglycitolsirap
Erytritol

Pedagogisk utbildning

  • I ISPAD guidelines finns en samstämmighet om att kontinuerlig uppföljning och översyn av dietist är grundläggande för ett optimalt omhändertagande.
  • Uppföljning av dietist rekommenderas minst två till fyra gånger första året och därefter varje år.
  • Tallriksmodellen nämns i ISPAD guidelines. I Sverige används tallriksmodellen som ett pedagogiskt hjälpmedel men den är då mer anpassad till olika energinivåer.

Kolhydraträkning

  • Mängden kolhydrater har stor betydelse för beräkningen av lämplig insulindos till måltid. Ett praktiskt sätt att räkna ut måltidsdosernas storlek är att räkna ut insulin/kolhydratkvoter. Det innebär at man räknar fram hur mycket insulin som behövs för att ta hand om en viss mängd kolhydrater. Detta kan göras på olika sätt. Det vanligaste är att utgå från 500 och 330 regeln.
  • 500 regeln innebär att 500 delas med summan av det totala faktiska dagliga insulindosen (basal insulin+måltidsinsulin) och man får då fram kolhydratkvoten.

Exempel 1: Dagligt totalt insulinbehov = 50E. 500/50 enheter insulin = 10. En enhet Insulin tar hand om 10 g kolhydrater. Kolhydratkvoten är i detta exempel 10.

  • 330 regeln (ger 50 % mer insulin jämfört med 500-regeln) används till frukost då insulinkänsligheten är lägre. Den följer samma princip som 500 regeln enl.ovan.
  • 100 regeln används för korrigering och beskrivs närmare i kapitlet om insulinbehandling. 100 divideras med totala dagliga insulindos och anger hur många mmol/l som en E insulin sänker blodsockret.
  • 500-regeln, 330-regeln (frukost) och 100-regeln (korrektionskvot) används ofta i Sverige för att starta kolhydraträkningen.

I Sverige anpassas insulin/kolhydratkvoterna individuellt för varje barn beroende på ålder, kön, pubertetsstadium, diabetesduration och aktivitetsgrad.

Yngre barn behöver ofta högre insulindoser till måltid än vad 500- och 330-regeln ger (dvs. lägre kvoter (400- respektive 200-regeln). 500- och 330-regeln ger för höga kvoter (för lite insulin) när blodsockernivån under dygnet inte varit inom målområdet (och insulinbehovet inte motsvarar den uppgivna dosen).

  • Vid otillräcklig metabol kontroll får man skatta det faktiska dagliga insulinbehovet.

Praktisk tillämpning av kolhydratsräkning

  • Noggrannheten i beräkningen av kolhydratinnehållet i måltiden bör vara inom 10 g eller 20 % av det faktiska kolhydratinnehållet för att insulindosen ska bli korrekt [4]. En studie har visat att barn och föräldrar som har räknat kolhydrater en längre tid uppskattar kolhydratmängden mindre noggrant. Upprepad åldersadekvat utbildning av dietist verkar vara nödvändig för att upprätthålla tillräcklig noggrannhet i kolhydraträkningen [5].
  • Steg 1 är att räkna kolhydrater men ISPAD guidelines tar upp att även fett och protein påverkar blodsockret och bör beaktas både när det gäller vilken insulinmängd som skall ges och hur insulinet ska distribueras på bästa sätt.
  • Om man behärskar kolhydraträkning kan det vara aktuellt att även inkludera protein och fett i sin beräkning och distribution av insulin. Att även räkna fett och protein ökar komplexiteten i beräkningen av insulindos.
  • Fett i måltiden försenar magsäckstömningen och försenar blodsockerstegringen efter en måltid.

Vid måltider med ett fettinnehåll på 40 g eller mer kan man behöva öka bolusdosen med 30-35 % och ge det som en kombidos förslagsvis 50/50 % i 2,5 – 5 timmar. Individuella skillnader finns. [6]

  • Protein i en måltid påverkar blodsockret men effekten på blodsockernivån kommer senare än efter intag av kolhydrater. Protein har olika effekt på blodsockersvaret beroende om det äts separat eller i kombination med kolhydrater.

Vid proteinrika måltider utan kolhydrater är det först vid ett intag på 75 g protein (300 g rent kött) som det behövs insulin.[6]

Det kan vara en fördel att ge insulinet som en kombidos till måltider med mer fet och protein. Även insulindosen kan behöva ökas. I praktiken är det oftast lunch och middagsmålen som innehåller mer fett och protein och då kan insulindosen behöva ökas med cirka 20 %.[6]

Celiaki

Avsnittet om celiaki överensstämmer överlag med svenska rekommendationer men i Sverige rekommenderas ren havre till barn med celiaki och diabetes.

Glutenfria produkter som bröd, pasta och kex har inte alltid ett högre glykemiskt index som tidigare studier visat.[7, 8] Om de glutenfria produkterna har ett högt GI kan det motverkas av innehållet av protein och fett i måltiden.[6]

Barn med diabetes och celiaki behöver inte ha sämre metabol kontroll.[9]

Referenser

  1. Sundberg, F., et al., Children under the age of seven with diabetes are increasing their cardiovascular risk by their food choices. Acta Paediatr. 103(4): p. 404-10.
  2. Enghardt Barbieri H PM, B.W., Riksmaten barn 2003, Livsmedels och Näringsintag bland barn i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket 2006. www.slv.se;2006
  3. Ministers, N.C.o., Nordic Nutrition Recommendations 2012 Integrating nutrition and physical activity. 5th ed. Nord 2014:002, ed. I.-.-.-.-. Nordic Council of Ministers. 2012.
  4. Smart, C.E., et al., In children using intensive insulin therapy, a 20-g variation in carbohydrate amount significantly impacts on postprandial glycaemia. Diabet Med. 29(7): p. e21-4.
  5. Smart, C.E., et al., Can children with Type 1 diabetes and their caregivers estimate the carbohydrate content of meals and snacks? Diabet Med. 27(3): p. 348-53.
  6. Bell, K.J., et al., Impact of fat, protein, and glycemic index on postprandial glucose control in type 1 diabetes: implications for intensive diabetes management in the continuous glucose monitoring era. Diabetes Care. 38(6): p. 1008-15.
  7. Scazzina, F., et al., Glycaemic index of some commercial gluten-free foods. Eur J Nutr. 54(6): p. 1021-6.
  8. Packer, S.C., A. Dornhorst, and G.S. Frost, The glycaemic index of a range of gluten-free foods. Diabet Med, 2000. 17(9): p. 657-60.
  9. Goh, V.L., et al., Effect of gluten-free diet on growth and glycemic control in children with type 1 diabetes and asymptomatic celiac disease. J Pediatr Endocrinol Metab. 23(11): p. 1169-73.

Vill du lämna kommentarer till texten. Skriv ditt namn och vilken roll du har i diabetesteamet, läkare, sjuksköterska, dietist etc.


access_time 2016-11-06 19:11:24

forum Kommentarer

  • Förvånar mig att inget alls sägs om värdet av regelbundenhet. Mycket oregelbundna måltider med åtföljande mycket oregelbundna tider för insulindoser försvårar blodsockerbalansen. Även om flexibilitet ska tillåtas ex med annorlunda tiderför måltider beroende på fritidsaktiviteter, skillnad på helg och vardag etc så är det klokt att förklara värdet av regelbundenhet, inte minst när det gäller just måltider.

    Johnny Ludvigsson

    , 6 november, 2016 |
  • 330 regeln ger 30% mer insulin, inte 50..
    🙂

    Annika Janson

    , 17 november, 2016 |
  • Hej Annika! Det blir 50% mer insulin till frukost om man använder 330 regeln jämfört med om man skulle använda 500 regeln. Men dessa regler är ju mest till för att ha något att starta med. Individuell anpassning görs ju sedan successivt. Och för små barn behövs andra kvoter.

    Anna Olivecrona

    , 19 november, 2016 |

Kommentera

announcement Nyheter

event Kalender