Insulinbehandling

Utskriftsvänlig version

ISPAD Clinical Practice Consensus Guidelines 2014. Chapter 9,
Insulin treatment

Bangstad HJ, Deeb L, Jarosz-Chobot P, Mungai L, Saboo B, Urakami T, Battelino T, Hanas R. ISPAD Clinical Practice Consensus Guidelines 2014. Insulin treatment in children and adolescents with diabetes. Pediatr Diabetes 2014;15 Suppl 20:115-34.

Författare till den svenska kommentaren:
Karin Åkesson, Peter Bang och referensgruppen

Detta vill vi särskilt framhålla ur ovanstående kapitel

Barn och ungdomar med T1D bör behandlas med intensiv insulin behandling antingen:

  • Flerdosbehandling (multiple daily injection = MDI) med basinsulin samt direktverkande insulin till måltider i penna
  • eller
  • Insulin i pump (continous subcutaneous insulin infusion = CSII) med direktverkande insulin som bas och bolus.

Enbart under speciella omständigheter bör man avvika från detta. Evidensen för att MDI/insulinpumpsbehandling ger bättre metabol kontroll och signifikant minskar risken för mikro- och makrovaskulära senkomplikationer till sjukdomen är stark (1,2,3,4)

Målet för behandlingen är god livskvalitet, normal tillväxt och utveckling samt att undvika akuta (grav hypoglykemi och DKA) och senkomplikationer genom att hålla blodsockret inom normalområdet.Använd gärna punktlistor för att sammanfatta informationen

Kommentarer för svenska förhållanden

Insulindoseringen är individuell, måste justeras kontinuerligt (i samarbete barn/ungdom – vuxendiabetesteam) och baseras på noggrann monitorering med upprepade blodsockerkontroller och/eller kontinuerlig glukosmätning under hela dygnet. Korrektionsdos ges om blodsockret ligger över normalområdet (> 8mmol).

  • Måltidsinsulin: Barn med T1D använder direktverkande insulin (insulinanalog) till måltider och för att korrigera höga blodsocker. Direktverkande måltidsinsulin ges före maten, även hos små barn. Vid osäkert matintag kan halva dosen ges före, och sedan fyller man på i förhållande till hur mycket kolhydrater barnet äter.
  • Vid måltider med relativt högt innehåll av snabba kolhydrater (t.ex. frukostmål) ges direktverkande måltidsinsulin med fördel 10-20 minuter innan måltiden.
  • Måltider med relativt högt fettinnehåll förlångsammar ventrikeltömningen och därmed kolhydratupptag/blodsocker höjning (5). Direktverkande måltidsinsulin kan lämpligen ges under/efter måltiden alternativt uppdelat på flera doser. Barn med insulinpump bör ge kombibolus.
  • Enstaka patienter har regular insulin (snabbverkande) som ges ca 20-30 minuter före måltid. Detta insulin är bättre avstämt för måltider med högt fettinnehåll, t.ex. pizza och kan fungera särskilt bra i samband med kvällsmåltid. (Effekten når maximum inom 1,5–3,5 timmar och hela effektdurationen är cirka 7–8 timmar.)

Basinsulin

I Sverige har barn med flerdosbehandling långverkande insulinanaloger (6) eller i mindre omfattning medellångverkande basinsulin.

  • Vid ökad mängd motion på dagen eller kvällen behöver basinsulinet ofta sänkas 10-20%

Ultralångverkande insulin har nyligen godkänts för barn.

  • Vid övergång till ultralångverkande insulinanaloger kan dosen behöva sänkas (20 %), och pga. att verkningsgraden är över 24 h behöver ökad motion kompenseras med kolhydrater.

Premixade insuliner

  • Bör användas endast undantagsvis i fall då annan insulinbehandling inte har kunnat genomföras.

Administrering av insulin:

  • Intravenös (i.v.) insulinbehandling är obligat vid ketoacidos – se detta kapitel. Vid diabetesdebut utan ketoacidos påbörjas insulinbehandling i.v. (under 1-2 dygn) alternativt ges subcutant insulin direkt från start av behandling.
  • Vid sövning för långvarig kirurgi används i.v. insulin – se detta kapitel.
  • c. insulin administreras med hjälp av penna eller pump.
  • I Sverige har hälften av barn och ungdomar med typ 1 diabetes pumpbehandling med direktverkande insulin i pumpen (https://swediabkids.ndr.nu/).
  • Trots nationella rekommendationer för pumpbehandling finns stora skillnader i frekvens pumpbehandling mellan landets barnkliniker (mellan ca 10 % och 80 % av patienterna). Frekvensen insulinpumpbehandling är högst hos småbarn (> 60 % för barn < 5 år). Såväl ISPAD och nationellt rekommenderas pumpbehandling från debut hos alla förskolebarn (https://endodiab.barnlakarforeningen.se/).
  • Pumpbehandling gör det möjligt att ge den basinsulin-profil som bäst optimerar blodsockernivån.
  • Måltidsdosen kan delas i flera bolusdoser när måltidsstorleken är osäker, doser kan ges vid mindre mål och korrektionsdoser kan ges utan att detta innebär ett extra stick. Detta kan vara speciellt betydelsefullt för små barn. Kombibolus är att rekommendera vid fett och proteinrik måltid. Vid pennbehandling kan detta åstadkommas utan extra stick om man använder en inserter.
  • Vid övergång från pennbehandling till pumpbehandling behöver dosen ofta minskas (10-20 %).
  • Vid pumpbehandling ställer man in aktivt insulin, dvs. hur länge en given bolus av insulin fortfarande har effekt på blodsockret. För barn kan 3 timmar vara lämpligt att utgå från (7).
  • Intraperitoneal pump för administrering av insulin används bara i mycket sällsynta fall i Sverige.

Dosering av insulin:

  • Insulinkoncentrationen är i regel 100 E/ml. Enstaka små barn med mycket lågt insulinbehov kan ha behov av utspätt insulin (10E/ml). Sjukhusapoteken kan bistå i dessa fall.
  • Insulinbehovet varierar från remission (< 0.5 E/kg) till ketoacidos (2-3 E/kg).
  • Insulinbehovet varierar mellan individer och är hos den enskilda individen beroende på variationer i metabol kontroll, kolhydratintag, aktivitetsgrad, vilken fas av sjukdomen och vilken tillväxtfas individen befinner sig.
  • Fördelningen mellan basinsulin och måltidsinsulin bör vara relativt jämn, ofta fungerar en fördelning med 30-50 % basinsulin bäst. Den som är fysisk aktiv behöver lägre andel basinsulin. Hos yngre barn med pumpbehandling kan basaldosen ofta vara 30 % eller lägre, men behovet av basinsulin varierar mycket mellan individer(7).
  • Under puberteten ökar insulinbehovet och därför bör pubertetsstatus följas minst årligen.
  • Insulinbehovet ökar vid höga blodsockervärden (insulinresistens). Därför bör insulindosen höjas tills blodsockret kommer inom rekommenderat målområde. När detta ger ökad insulinkänslighet kan dosen behöva sänkas.
  • Höga rapporterade doser, insulinresistens och viktökning förekommer ofta tillsammans. En sänkning av ett högt HbA1c kan leda till en viktökning om inte matintaget minskas, men en adekvat insulinbehandling leder inte till övervikt. . Svår insulinbrist, missade insulininjektioner, leder till viktminskning.

Problem med injektioner

  • Vid stickrädsla kan injektionshjälpmedel (i-port som har en inserter) eller pump prövas.

Doseringsalgoritmer

Kolhydratkvoten används med fördel för att räkna ut hur många gram kolhydrater en enhet insulin tar hand om. Se kostkapitlet för detaljer.

Uppskattning av korrektionsdos vid höga blodsocker (fristående eller tillsammans med beräknad måltidsdos) sker med ”100 regeln”: 100/ total insulindos(basal och bolus) /dygn som krävs för normoglykemi = antal mmol/L som 1E insulin sänker blodsocker.

  • Ge högst 0,1 E/kg eller 10 % av total daglig dos (både bas och måltidsinsulin). Dosen kan v.b. upprepas efter 2 timmar. Denna dos bryter ketonproduktionen och ger inte risk för så kallad stacking, dvs. att totaldosen blir så hög att hypoglykemi riskeras.
  • 200 kan ersätta 100 (ger 50 % mindre insulin) vid ökad insulinkänslighet t ex nattetid och före/ efter motion

Referenser

  1. Glycaemic control and incidence of heart failure in 20,985 patients with type 1 diabetes: an observational study. (Lind M, Bounias I, Olsson M, Gudbjörnsdottir S, Svensson AM, Rosengren A. Lancet, 2011 Jul 9;378(9786):140-6. doi: 10.1016/S0140-6736(11)60471-6. Epub 2011 Jun 24. BMJ. 2015 Jun 22;350:h3234. doi: 10.1136/bmj.h3234.
  2. Insulin pump therapy, multiple daily injections, and cardiovascular mortality in 18,168 people with type 1 diabetes: observational study.
    Steineck I1, Cederholm J2, Eliasson B3, Rawshani A4, Eeg-Olofsson K3, Svensson AM4, Zethelius B5, Avdic T4, Landin-Olsson M6, Jendle J7,Gudbjörnsdóttir S8; Swedish National Diabetes Register
  3. Insulin Pump Therapy Is Associated with Lower Rates of Retinopathy and Peripheral Nerve Abnormality.Zabeen B, Craig ME, Virk SA, Pryke A, Chan AK, Cho YH, Benitez-Aguirre PZ, Hing S, Donaghue KC. PLoS One. 2016 Apr 6;11(4):e0153033.doi:10.1371/journal.pone.0153033.)
  4. Long-term excess risk of heart failure in people with type 1 diabetes: a prospective case-control study. Rosengren A, Vestberg D, Svensson AM, Kosiborod M, Clements M, Rawshani A, Pivodic A, Gudbjörnsdottir S, Lind M. Lancet Diabetes Endocrinol. 2015 Nov;3(11):876-85. doi: 10.1016/S2213-8587(15)00292-2. Epub 2015 Sep 18. PMID: 26388415
  5. Lodefalk M, Aman J, Bang P. Effects of fat supplementation on glycaemic response and gastric emptying in adolescents with Type 1 diabetes. Diabet Med. 2008 Sep;25(9):1030-5.
  6. Salemyr J, Bang P, Örtqvist E. Lower HbA1c after 1 year, in children with type 1 diabetes treated with insulin glargine vs. NPH insulin from diagnosis: a retrospective study. Pediatr Diabetes. 2011 Aug;12(5):501-5.
  7. Hanas R, Adolfsson P. Bolus Calculator Settings in Well-Controlled Prepubertal Children Using Insulin Pumps Are Characterized by Low Insulin to Carbohydrate Ratios and Short Duration of Insulin Action Time. J Diab Sci Tech 2016; online early publication

Vill du lämna kommentarer till texten. Skriv ditt namn och vilken roll du har i diabetesteamet, läkare, sjuksköterska, dietist etc.


access_time 2016-11-06 19:21:36

forum Kommentarer

  • En liten kommentar:
    Om det finns behov av spätt insulin så kan det ibland vara en fördel att bara späda till 50E/ml. Detta för att undvika för mycket vätska sc. och läckage när man ger bolusdos.

    Anna Lindholm Ollinder

    , 10 november, 2016 |
  • Vissa rubriker kommer Inte i fet still. Vissa bullits bör tas bort. Dvs jmf med det ex som vi lämnade har fel insniget sig under redigreing.

    Jag tycker att meningen:

    •Pumpbehandling gör det möjligt att ge den basinsulin-profil som bäst optimerar blodsockernivån. bör följes av tillägget:
    men innebär en viss risk att basaldosen används för att kompensera systematiska fel i måltidsdoseringen/måltidskvoten

    Det är mycket vanligt att våre patienter gör en ändring av basdosen och glömmer bort att det kan vara kvoten till målet som borde ändras…..

    peter bang

    , 14 november, 2016 |
  • Kvarglömd mening ”Använd gärna punktlista..” I slutet av stycke 1.

    Annika Janson

    , 17 november, 2016 |

Kommentera

announcement Nyheter

event Kalender