Diabetes och kirurgi

Utskriftsvänlig version

ISPAD Clinical Practice Consensus Guidelines 2014. Chapter 15,
Management of children and adolescents with diabetes requiring surgery.

Rhodes ET, Gong C, Edge JA, Wolfsdorf JI, Hanas R. Pediatrics Diabetes 2014:15 (Suppl.20): 224-231.

Författare till den svenska kommentaren: Annelie Carlsson, Urban Fläring, Anna-Lena Fureman och referensgruppen

Detta vill vi särskilt framhålla ur ovanstående kapitel

  • Kirurgi innebär en stress för kroppen vilket ökar insulinbehovet samtidigt som energitillförseln ofta är begränsad till glukosdropp.
  • Akuta operationer bör om möjligt undvikas för att eftersträva en optimal metabol kontroll.
  • Hänsyn måste också tas till att energibehovet minskar under generell anestesi. Det finns risk för hyperglykemi, hypoglykemi och ketoacidos.
  • Ketoacidos ses inte sällan preoperativt vid akut kirurgisk sjukdom. En ketoacidos måste korrigeras före en operation. Graden av korrigering bör vara fullständig i idealfallet, men ibland måste undantag ske beroende på allvarligheten i den kirurgiska sjukdomen.
  • Hyperglykemi ökar risken för postoperativa infektioner och kan därför försämra resultatet [2]. Barnläkare, kirurg och narkosläkare bör ha ett samråd innan operationen för att föreslå diabetesbehandling samt upprätta ett protokoll för blodsockerövervakning före, under och efter operation.

Kommentarer för svenska förhållanden

  • Mål för blodsocker: 5–10 mmol/L, dvs något högre än normoglykemi under operationen för att ge en marginal för att undvika hypoglykemi. Efter operationen bör glukosnivåerna vara 4–8 mmol /L.
  • Eftersom patienten fastar inför operationen oavsett ingreppets storlek rekommenderas alltid glukosdropp 50 mg/ml med 140 mmol Na och 20 mmol K/1000 ml med start 2 timmar före det operativa ingreppet ([3, 4]. Observera nya rekommendationer för barn angående Na-innehåll i intravenösa vätskor [5, 6].
  • Underhållsdropp enl. bifogad tabell (Underhållsmängd ml/tim) [1].
  • Rutinmässiga steroider (t ex vid abrasio och som profylax mot postoperativt illamående) höjer blodsockret och bör ges endast efter övervägande för den individuella patienten med diabetes. Insulindoserna behöver vanligen höjas rejält, även om bara enstaka steroiddoser givits.
  • Metformin bör sättas ut 24 timmar innan operationen pga risken för laktacidos. Vid akuta ingrepp hinner man inte sätta ut Metformin, men då är det viktigt att se till att patienten inte blir dehydrerad

Vid mindre kirurgi <2 timmars anestesitid

Diabetesspecifika förberedelser i hemmet:

  • Patienten tar sin ordinarie insulindos av basinsulin med injektion sc, alternativt behåller ordinarie subcutan basaldos vid insulinpumpbehandling.
  • Patienten fastar enligt sedvanliga anestesirutiner. Måltidsdos ges ej på morgonen, men halv korrigeringsdos om P-glukos> 8 mmol/L.

Preoperativ vård på sjukhuset:

  • Kontrollera P-glukos kapillärt vid ankomst till avdelningen.
    • Vid hypoglykemi (<4 mmol/L) sätt omedelbart en PVK och behandla direkt med snabb infusion glukos 10% (dos 5 ml/kg). Kontrollera att P-glukos stigit och hålls omkring 5–10 mmol/L. Starta därefter underhållsinfusion med glukos 5 % (140 mmol Na och 20 mmol K/1000 ml) (3,4)
    • Vid hyperglykemi (>15 mmol/L) mät B-ketoner med snabbmetod alt syra-bas analys.

Ett högt P-glukos> 15 mmol/L och B-Ketoner> 1 mmol/L, alternativt pH < 7,30, utgör tecken på insulinbrist som måste korrigeras innan operation. Kontakta diabeteskunnig barnläkare.
Enbart högt P-glukos utgör ingen kontraindikation för operation.

  • Sätt PVK.
  • Starta infusion 5% glukos 140 mmol Na och 20 mmol K/1000 ml enl lista för underhållsvätska (1).
  • Låt barnet få morgondosen basinsulin sc, alternativt fortsätt med basaldoslinfusion via insulinpump.
  • Kontrollera P-glukos minst var 30:e minut under operationen och regelbundet under de första 6–12 timmarna därefter.
  • Mät B-ketoner 1 gång/timme under operationen, och vid behov även blodgas.

Postoperativt:

När patienten kan äta och behålla en måltid avbryts glukosinfusionen och normala måltidsinsulindoser ges. Barnet kan behöva övervakas ett par timmar efter ingreppet, lämpligen över eftermiddagsmellanmålet, men bör därefter kunna skrivas ut för fortsatt vård i hemmet med P-glukosmätningar och insulinordination efter skriftlig och muntlig instruktion.

Vid större kirurgi> 2 timmars anestesitid

Dag före operation:

Patienten bör vara inskriven åtminstone från eftermiddagen dagen före operation. Patienten följer egen normal insulinregim fram till kvällen. P-glukos kontrolleras före varje måltid och 2 timmar efter. Blodketoner ska vara negativa.

Vid middagstid ges ordinarie dos måltidsinsulin samt EMLA:s inför nålsättning. Ge ordinarie dos basinsulin som sc injektion på kvällen, alternativt låt basaldosen i insulinpumpen fortgå. På kvällen sätts PVK och insulin- och glukosinfusion påbörjas enl nedan. Insulinpumpen kopplas bort när iv infusion är startad då anestesipersonal oftast är ovan vid hanteringen av insulinpumpar. Patienten fastar sedan från midnatt.

Operativa ingrepp bör göras tidigt på dagen för att undvika onödigt lång näringskarens.

Insulin:

Spädning: Insulin direktverkande (t.ex. NovoRapid/Humalog/Apidra) och snabbverkande (t.ex. Actrapid, Humulin regular, Insuman rapid) har samma effekt när det ges iv.

100E/ml spädes till en konc av 1E/ml genom att 1 ml insulin 100E/ml sätts till 99 ml 9 mg/ml NaCl.

Tabell 1 Dosering av intravenöst insulin. Observera att lägre doser behövs om patienten har fått sc basinsulin på kvällen

P-GLUKOS (mmol/L INSULIN (E/kg/timme)
> 13 0,1 – (0,15)
10-13 0,075
6-10 0,05
< 6 (eller hypoglykemisymton) 0,025
< 3 Stäng av intravenöst insulin i 10-15 min **

** Ta sedan nytt P-glukos och justera insulindosen

Underhållsvätska – se tabell 2 nedan [1].

Kontrollera P-glukos minst 1 gång/timme. Många patienter har en sensor för kontinuerlig vävnadssockerregistrering (CGM/FGM), som kan vara ett stöd i bedömningen av P-glukos. Följ B-ketoner minst 1 g/timme för att bedöma ev. insulinbrist.

Operationsdag:

Fortsatt iv infusion av insulin och glukos enl. lista. Håll P-glukos mellan 5–10 mmol/L. Använd snabbmetod och mät P-glukos minst varje timme. Överväg syrabas analys under anestesi. Mät B-ketoner 1 gång/ timme.

Postoperativt.

Fortsätt samma behandling som tidigare tills barnet kan försörja sig självt – övergå därefter till sc insulinregim. När de sc insulindoserna med penna eller pump ska återstartas behöver den iv insulininfusionen fortgå parallellt minst 1–3 timmar med ledning av fortsatta kontroller av P-glukos varje timme.

Akut kirurgi:

Handläggs på samma sätt som ovan utifrån om det är ett mindre eller större ingrepp. Vid akut kirurgi bör patienten få underhållsvätska enligt ovan (glukosdropp 50 mg/ml med 140 mmol Na och 20 mmol K/1000 ml) redan i det initiala skedet (3,4). Täta P-glukoskontroller krävs för att styra infusionen. B-ketoner bör kontrolleras 1–2 gånger/timme. Ta även en blodgas initialt och senare vb. Många icke-diabetesbarn som genomgår akut kirurgi med inflammatoriskt påslag (exv. gangränös eller perforerad appendicit) har ofta ketoner> 1. Vid kortare ingrepp kan den ordinarie basaldosen i insulinpumpen behållas.

Tabell 2 Underhållsvätska

  Underhållsmängd (ml/24 tim) Underhållsmängd (ml/tim)
Vikt kg Min Medel Max Min Medel Max
ml/24 tim ml/24 tim ml/24 tim ml/tim ml/tim ml/tim
4.0 260 325 390 11 14 16
 4.5 290 365 440 12 15 18
 5.0 325 405 485 14 17 20
 5.5 355 445 540 15 19 23
 6.0 390 485 580 16 20 24
 6.5 420 530 630 18 22 26
 7.0 455 570 680 19 24 28
 8.0 510 640 770 21 27 32
 9.0 570 710 860 24 30 36
10.0 620 780 930 26 33 39
11.0 670 840 1000 28 35 42
12.0 710 890 1070 30 37 45
13.0 750 940 1130 31 39 47
14.0 790 990 1190 33 41 50
15.0 830 1030 1240 35 43 52
16.0 860 1070 1290 36 45 54
17.0 890 1120 1340 37 47 56
18.0 920 1150 1390 38 48 58
19.0 950 1190 1430 40 50 60
20.0 980 1230 1470 41 51 61
22.0 1040 1300 1560 43 54 65
24.0 1090 1360 1640 45 57 68
26.0 1140 1430 1720 48 60 72
28.0 1190 1490 1790 50 62 75
30.0 1240 1560 1870 52 65 78
32.0 1290 1620 1940 54 68 81
34.0 1340 1680 2010 56 70 84
36.0 1380 1730 2080 58 72 87
38.0 1430 1790 2150 60 75 90
40.0 1470 1850 2220 61 77 93
45.0 1580 1980 2370 66 83 99
50.0 1680 2100 2520 70 88 105
55.0 1770 2210 2660 74 92 111
60.0 1850 2320 2780 77 97 116
65.0 1930 2410 2900 80 100 121
70.0 2000 2500 3000 83 104 125
75.0 2070 2590 3110 86 108 130
80.0 2150 2690 3230 90 112 135

Referenser

  1. Darrow DC. The physiologic basis for estimating requirements for parenteral fluids. Pediatr Clin North Am 1959:6:29-41
  2. Neil Christopher Forbes, Nicola Anders (2013). Does tight glycemic control improve outcomes in pediatric patients undergoing surgey and/or those with critical illness? International Journal of General Medicine (4 dec 2013)
  3. Robert Sumpelmann, A novel isotonic-balanced electrolyte solution with 1% glucose for intraoperative fluid therapy in children: results of a prospective multicentre observational postauthorization safety study (PASS) Pediatric Anesthesia 2010 20:977-981
  4. Robert Sumpelmann, European consensus statement for intraoperative fluid therapy in children 2011:28:637-639 (7 juni 2011)
  5. Sarah McNab, Trevor Duke, 140 mmol/L of sodium versus 77 mmol/L of sodium in maintenance intravenous fluid therapy for children in hospital (PIMS): a randomized controlled double-blind trial. Lancet 2015;385:1190-97
  6. Kristen A. Neville, MBBS (Hon 1), Prevention of Hyponatremia during maintenance Intravenous Fluid Administration: A Prospective Randomized Study of Fluid Type versus Fluid Rate, J Pediatr 2010;156:313-9

 


access_time 2017-04-23 19:29:31

forum Kommentarer

Kommentera

announcement Nyheter

event Kalender