Barn från andra socioekonomiska förhållanden och eller/ av annat etniskt ursprung

[Sekulära trender för längd, vikt och pubertetsutveckling – ett mått på förändringen av socioekonomiska förhållanden och nutrition]

Sverige är numera ett land med allt större andel invandrare, omkring 12 % av befolkningen är utlandsfödda. Den årliga inflyttningen är omkring 100 000 personer varav en dryg fjärdedel är barn och ungdomar. Antalet barn som föds i Sverige är omkring 100 000 per år varav cirka 20 % föds av kvinnor som själva är födda utomlands.

Många populationer i världen har på grund av dåliga socioekonomiska förhållanden påverkad längdtillväxt och ålder för kroppslig mognad. Längd och tillväxt kan därför vara påverkade för många invandrargrupper, och kanske också för första generationens barn, födda i Sverige. Den holländska populationsstudien från 1997 visar att barnen i de stora invandrarpopulationerna från Turkiet och Marocko får en slutlängd som är cirka 10 cm kortare än den holländska. Samtidigt är det väl känt att barn som migrerar till socioekonomiskt bättre förhållanden får en bättre längdtillväxt och man kan därför förvänta sig att längdskillnaden kommer minska med tiden. Även om invandrarnas barn förväntas bli längre än sina föräldrar tar det flera generationer innan den genetiska längdpotentialen uppnås. Det är därför ännu oklart vilka genetiska längdskillnader som finns mellan olika populationer i världen. Längdskillnader är, åtminstone för prepubertala barn, ofta större mellan socioekonomiska grupper inom en population än mellan etniska och geografiska poplationer. Studier av ekonomiskt priviligierade grupper i ett stort antal länder, representerande alla världsdelar, visar för prepubertala barn längdskillnader på enbart 3-5 cm ovan eller nedom NCHS/WHO standarden. Under puberteten faller icke-europeiska populationer till en position omkring 5 cm under denna standard medan populationer i norra Europa blir cirka 5 cm längre än standarden (Ulijaszek 1994; Haas 2006).

access_time 2018-03-08 22:03:34