Tillväxttempo

Olika individer kan ha olika tillväxttempo

Genomsnittligt förväntas barnet vara ”kanalföljare” d.v.s. tillväxtpositionen i längdkurvan motsvarar också slutlängdspositionen. Många barn avviker från detta mönster eftersom tempot för barnets kroppsliga mognad kan avvika från det genomsnittliga[6]. Mognads- och tillväxttempo påverkas förutom av ärftliga egenskaper också av nutritions- och hälsofaktorer[7]. Detta innebär att vissa barn t.ex. kan ha en långsam kroppslig mognad och växa i en låg position på tillväxtkurvan redan från småbarnsperioden men istället kompensera detta med en mer än genomsnittlig pubertetsspurt. Därigenom kan en högre längdposition uppnås än vad som indikerats av den tidigare positionen. Andra barn kan ha en snabb kroppslig mognad och växa i en hög position som inte kommer att bli den slutgiltiga eftersom tillväxten avslutas tidigare (Figur 11). En kartläggning av tillväxtmönster hos föräldrar och syskon kan därför vara värdefullt vid bedömning av barns tillväxt. De åldersperioder som kan vara informativa för bedömning av tillväxtmönster är:

  1. längd- och viktutveckling från födelsen fram till ett års ålder,
  2. längdpositionen vid två års ålder,
  3. längdpositionen vid skolstart,
  4. längdpositionen vid pubertetsstart,
  5. totala pubertetstillväxten från pubertetsstart (definierat som testis 4 ml. respektive bröstutveckling stadium B2) till vuxen slutlängd.

Figur 11. Tillväxthastighetskurvor för grupper av sent (heldragen linje) respektive tidigt (streckad linje) mognade barn. Pojkar ovan, flickor nedan. Tillväxthastigheterna för de två grupperna skiljer sig redan från småbarnsåren. Den temporärt ökade tillväxthastigheten vid adrenarke kommer tidigare hos de tidigt mognade barnen. Slutlängden skiljer sig inte signifikant mellan de två grupperna. Tidigt mognade barn har dock något kortare benlängd. (First Zürich Longitudinal Study, Gasser 2001). Likartade fynd med skilda tillväxthastigheter redan från 4-5 års ålder för flickor och från 10-11 års ålder för ojkar för tidigt respektive sent puberterande barn beskrivs i den prospektiva tillväxtstudien för barn i Solna (Hägg 1991 0ch 19929


[6] Som exempel visar Zϋrich Longitudinal Study av normala barns tillväxt att två tredjedelar av barnen byter mer än en SDS under hela tillväxten. Efter två års ålder är vandringen i tillväxtkanalerna mindre uttalad men fortfarande har enbart en fjärdedel en vandring som är mindre än 0,5 SDS (Hermanussen 2001). Se också ref. Mei 2004 för andelen barn som vandrar signifikant i percentilkanalerna i CDC2000 kurvorna i ett longitudinellt material från California Child Health and Development Study.

[7] Under perioder med långsam kroppslig utveckling och långsam tillväxt kan man förvänta att finna serummarkörer som talar för lågt anabolt status; dvs. högt SHBG, lågt IGF-I samt låga insulinnivåer beroende på hög insulinkänslighet visavi glukosmetabolismen

Tillbaka till Fokunområde – Tillväxt och kroppslig mognad

Manusförfattare: Lars Hagenäs, docent, barnläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm
Illustratör Carin Carlsson, illustratör, Ritbolaget, Malmö
Publicerad: 2012-05-15

access_time 2018-03-08 10:01:00

announcement Nyheter

event Kalender