Introduktion och läsanvisningar

[Tillväxt och kroppslig mognad]

Skriven av Lars Hagenäs, Astrid Lindgrens Barnsjukhus på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och i samarbete med NEXT-gruppen[1].

Denna handledning är tänkt att vara ett hjälpmedel för hälsovården vid BVC och skola samt även för sjukvården. Den beskriver barns normala tillväxt och kroppsliga utveckling från födelsen till vuxen ålder, hur olika tillväxtkurvor är konstruerade samt hur man kan tolka olika förlopp i längd-, vikt-, BMI- och huvudomfångskurvorna.

Texten är skriven och tänkt att läsas i ett sammanhang. Uppdelningen i små textavsnitt som av praktiska skäl är gjorda för webbversionen gör att sammanhangen ibland går forlorade. Varje textdel är således inte alltid självbärande.

Att följa barns tillväxt

Barns tillväxt och kroppsliga mognadstempo är genetiskt programmerade processer. De är samtidigt känsliga för kroppslig sjukdom, näringssituation liksom fysisk och psykisk stress. På populationsnivå speglar tillväxten därför den socioekonomiska standarden. För det individuella barnet är tillväxtförloppet en känslig, sammanfattande, indikator på såväl fysisk och psykisk hälsa som kroppsligt mognadsstadium. Sett ur detta perspektiv blir tillväxtkurvan ett viktigt instrument för hälsovården vid BVC och skola samt för sjukvården. Regelbundna mätningar av längd och vikt bör därför göras av alla barn och ungdomar för att man ska kunna bedöma individuella tillväxtförlopp.

Tillväxtens faser

Längdtillväxten kan indelas i fyra faser: intrauterin, spädbarnsåret, barndom och pubertet. Tillväxten under var och en av dessa perioder styrs av ett samspel mellan konstitutionella dvs. genetiska faktorer och omgivningsfaktorer i form av nutritionssituation, kroppslig eller psykisk stress och sjukdom. Tempot i den somatiska utvecklingen och tillväxten kan dessutom skilja sig mellan olika individer, likaledes påverkat av samspelet mellan konstitution och miljö.

Tillväxtkurvor för längd, vikt och huvudomfång blir därför, tillsammans med kunskap om längder och utvecklingstempo i familjen, viktiga hjälpmedel, men kan aldrig ersätta en noggrann kroppslig bedömning av barnets hälsotillstånd och somatiska utveckling.

Du kan nu gå vidare och läsa deltexterna i handledningen. Texterna i ”Barnets Tillväxt och Mognadsperioder”, ger tillsammans en detaljerad bakgrund för vidareläsning i området. Avsnittet, ”Sekulära trender för längd- vikt och pubertetsutveckling…” ger en illustration av tillväxtens och kroppsmognadens beroende av socioekonomiska faktorer. Avsnittet ”Hur är tillväxtkurvorna gjorda” ger en närmare beskrivning av olika kurvors egenskaper och även en presentation av intenationella kurvor. Sist i handledningen finns förslag till faktorer att beakta då man överväger att skriva remiss till barnspecialist vid avvikande kroppsmognad och tillväxt. Se översikten av textdelarna här.

Tillväxt och kroppslig mognad – en Handledning för Användning av Tillväxtkurvor i Hälso- och Sjukvården för Barn och Ungdomar


[1] NEXT (Nationella expertgruppen för frågor om barns tillväxt) Claes Sundelin Institutionen för Kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, ordförande Lars Hagenäs Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Anders Hjern Socialstyrelsen Margareta Blennow Svenska Barnläkarföreningen Marianne Bergström Riksföreningen för Barnsjuksköterskor Margareta Parkstam Distriktssköterskeföreningen Cecilia Renman Svenska Skolläkarföreningen Karina Karlsson Riksföreningen för Skolsköterskor Bo Alm Sveriges Kommuner och Landsting

Se NEXT dokumenten!


access_time 2018-03-08 15:24:50

event Kalender