Viktutvecklingstrender

[Sekulära trender för längd, vikt och pubertetsutveckling – ett mått på förändringen av socioekonomiska förhållanden och nutrition]

Sedan 1980-talet har, i västvärlden, andelen människor med övervikt eller obesitas ökat väsentligt vilket kan tänkas bero på förändrad livsstil med bl.a. ökat intag av enkla sockerarter kombinerat med ökande stillasittande livsstil. Barnens metabola start i livet har dessutom förändrats i och med att andelen mödrar med högt BMI vid ingången till graviditeten har ökat väsentligt. Detta påverkar den intrauterina nutritionssituationen med en ökning av andelen nyfödda som är stora för tiden.

Trenden av förändrad kroppsvikt hos barn, ungdomar och vuxna har studerats genom att jämföra utvecklingen av BMI inom och mellan populationer. Ökningstakten för median-BMI är oftast relativt liten samtidigt som andelen med högt BMI har ökat väsentligt. Det är sannolikt i första hand de individer som har genetisk/epigenetisk metabolisk disposition som reagerar med obesitasutveckling på den förändrade livsstilen. Hos vuxna definieras enligt WHO:s kriterier övervikt som BMI >25 och obesitas som BMI>30. För barn har man för varje ålderskategori skapat så kallade ISO-BMI-nivåer (ISO-BMI 25 respektive ISO-BMI 30) som ska motsvara de nämnda nivåerna hos vuxna.

Figur 16. Trender 1980-2003 för prevalensen övervikt (ISO-BMI 25) och obesitas (ISO-BMI 30) hos flickor per ålderskategori. Den markanta postpubertala ökningen av övervikt flyttar ned i åldrarna under tidsperioden. Från konsekutiva nationella populationsundersökningar i Holland 1980, 1997 och 2003 (van den Hurk 2007).

Populationsundersökningar visar att det i västvärlden finns en generell, ofta snabb, ökning av andelen barn och ungdomar med högt BMI (Figur 16 och Figur 17). Ökningen tog fart under 1980-talet i många ekonomiskt utvecklade länder och ökningstakten hade ett maximum mot slutet av 1990-talet med en fördubbling till tredubbling av andelen överviktiga barn. Ökningstakten visar för närvarande (2010) en tendens att bromsa upp eller till och med att minska i vissa länder. I Sverige uppskattas var femte fyraåring vara överviktig enligt ISO-BMI normerna och cirka 4-5 % vara obesa. En studie som rapporterar situationen i Europa mot slutet av 1990-talet och början av 2000-talet visar att prevalensen övervikt hos 7-11 åringar ligger relativt homogent omkring eller något under 20 % i norra Europa och Mellaneuropa men över 30 % i södra Europa. Totalt uppskattades antalet överviktiga barn i EU-länderna år 2006 till 22 miljoner varav 5 miljoner obesa.

I ett globalt perspektiv rapporteras, i takt med förbättrade socioekonomiska förhållanden, en snabb ökning av obesitasfrekvensen hos barn i många utvecklingsländer. Det är möjligt att tidigare undernutrierade populationer som också startar livet med intrauterin undernutrition och låg födelsevikt har ökad känslighet att utveckla övervikt och överviktsrelaterad metabol sjukdom vid introduktionen av en modern ”västerländsk” livsstil. BMI, som är ett enkelt mått på vikt för längd, är dock inte idealiskt för bedömning av metabol risk. För populationsstudier borde i stället midjemåttet användas eftersom det är direkt relaterat till visceral fettmängd och därmed till hälsorisker.

Eftersom mer än vart tredje överviktigt barn och vartannan överviktig tonåring beräknas vara obes som vuxen kommer en befarad övervikts- ”epidemi” i utvecklingsländer ha stor betydelse för det framtida hälsoläget.

Figur 17. Sekulär trend 1980-2003 för övervikt och obesitas hos 4-15 år gamla flickor och pojkar i Holland (van den Hurk 2007).

Manusförfattare: Lars Hagenäs, docent, barnläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm
Illustratör Carin Carlsson, illustratör, Ritbolaget, Malmö
Publicerad: 2012-05-15

access_time 2018-03-08 22:08:53

event Kalender