Trender för pubertetsutveckling

[Sekulära trender för längd, vikt och pubertetsutveckling – ett mått på förändringen av socioekonomiska förhållanden och nutrition]

I likhet med tillväxttempo och kroppslängd är ålder och tempo för pubertetsutveckling beroende av socioekonomiska omgivningsfaktorer. Trenden i Europa har varit tydlig under de senaste två hundra åren. Från tidigt 1800-tal till mitten av 1900-talet har åldern för menarke sjunkit från 15-17 till 13-13,5 år. Som exempel visar en undersökning av menarkeåldrar i de tre största städerna i Norge för kvinnor födda mellan 1830 och 1960 en trend under perioden från omkring 16 års ålder till strax över 13 år. Figur 15. Numera kan man fortfarande observera omfattande pubertetstrender i områden med snabb socioekonomisk utveckling. I ett fattigt område i Mexico sjönk menarkeåldern under perioden 1975 till 2000 från 14,8 år till 13,0 år.

Figur 15. Exempel på sekulär pubertetstrend: Menarkeåldrar per födelsekohort för kvinnor födda efter 1830. Data från tre kvinnokliniker i respektive Oslo, Bergen och Trondheim (n=9050). Som exempel kan nämnas att menarkeålder i Oslo för kvinnor födda 1855 var 15,8 år med SD 2,2 år jämfört med kvinnor i Trondheim födda 100 år senare (1955) med menarkeålder 13,3 år och SD 1,1 år. Från Rosenberg 1991.

I norra Europa tycks pubertetsåldrarna numera ha stabiliserats med genomsnittlig pubertetsstart för flickor (stadium B2) mellan 10,7 – 11,2 år och menarke vid 13,0 – 13,5 år. Två stora aktuella representativa populationsstudier i Holland (Mul 2001) respektive Belgien (Roelants 2009) kan inte påvisa någon pubertetstrend jämfört med 1980 och endast en marginell sådan mot yngre åldrar jämfört med 1965. I den holländska studien som gjordes 1997 deltog också turkiska och marockanska barn som var de största invandrargrupperna. De turkiska flickorna startade pubertetsutvecklingen 0,6 år senare än de holländska men uppnådde menarke fem månader tidigare och tycks således ha ett snabbare pubertetstempo (Fredriks 2003). En modernare studie för turkiska flickor genomfördes 2009 i Istanbul och redovisar en medianålder för B2 av 9,7 år och för menarke 12,7 år. Jämfört med en studie från 1973 i Istanbul hade ålder för B2 sjunkit med 0,4 år medan menarkeålder var nära identisk (Attay 2011). Liknande förhållande visades för de marockanska flickorna.

För de nordiska länderna finns konsekutiva representativa studier huvudsakligen från Danmark. I en nationell tvärsnittsstudie utförd 1991-3 kunde man inte finna signifikanta åldersförändringar för pubertetsstadier varken för pojkar eller för flickor jämfört med en studie från 1964. Något som verkar vara ett trendbrott har därefter rapporterats från Köpenhamn (Aksglaede 2010) där man i en tvärsnittsstudie utförd 2006-8 finner ett år tidigare pubertetsstart för flickor (från 10,9 till 9,9 år för B2) jämfört med en liknande studie utförd 1991-3. Menarke har däremot tidigarelagts enbart 3 månader (från 13,4 år till 13,1 år) vilket innebär att tempot för pubertetsutvecklingen har blivit långsammare. I denna studie kunde ökning av kroppsvikt, mätt som BMI, inte förklara den tidigare pubertetsstarten. Liknande förhållanden med sänkt ålder för pubertetsstart och betydligt långsammare tempo fram till menarke rapporteras i studier från USA med stadium B2 genomsnittligt vid 9,5 respektive 10,4 år för svarta och vita flickor samt menarke vid respektive 12,2 och 12,6-12,9 år (Wu 2002, Sun 2005). Trots dessa tempoförändringar i pubertetsutvecklingen är det möjligt att pubertetsmaximum mätt som PHV (peak height velocity) åldersmässigt ligger förhållandevis lika i olika populationer. Undantag utgörs av vissa östasiatiska populationer som har tydligt yngre åldrar för pubertetsutveckling (Haas 2006).

Det finns mer sparsamt med rapporter av pojkars pubertetsutveckling. Enligt moderna studier från socioekonomiskt utvecklade regioner inträffar pubertetsstarten (testisvolym 4 ml eller stadium G2) omkring 11,5 års ålder. Någon trend mot yngre åldrar har inte kunnat registreras sedan 1965 i den senaste holländska studien från 1997 och inte heller i den ovan nämnda danska studie från 1991-3 jämfört med data från 1964. Dessutom kan den senaste studien från Köpenhamn inte visa någon signifikant tidigare pubertetsstart för pojkar till skillnad för hos flickor (Sörensen 2010).

Manusförfattare: Lars Hagenäs, docent, barnläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm
Illustratör Carin Carlsson, illustratör, Ritbolaget, Malmö
Publicerad: 2012-05-15

access_time 2018-03-08 22:01:14

announcement Nyheter

event Kalender