Fostertillväxt och födelsestorlek

[Sekulära trender för längd, vikt och pubertetsutveckling – ett mått på förändringen av socioekonomiska förhållanden och nutrition]

Den socioekonomiska och nutritiva standarden har en tydlig betydelse för fostertillväxten. Under de sista decennierna av 1900 talet har det i Sverige skett en trend till ökad födelsestorlek. Födelsestatistik visar att det mellan perioderna 1977-81 och 1991-99 skedde en ökning av medelfödelsevikt med 95/110 g för respektive pojkar och flickor. Samtidigt ökade födelselängden enbart 0,06/0,11 cm. En ökning av medelfödelsevikten avspeglas också i en mer tydlig ökning av andelen nyfödda som är stora för tiden. Data från Danmark visar att under perioden 1973-77 vägde 1 % av de nyfödda flickorna och 2,1 % av pojkarna mer än 4,5 kg. Därefter har det samtidigt med ökande maternellt BMI skett en kontinuerlig ökning till 2,4 % av flickorna och 4,6 % av pojkarna under perioden 1998-2003. Under denna senare tidsperiod föddes samtidigt 50 flickor och 111 pojkar med en vikt >5,5 kg.

I utvecklingsländerna är förhållandena motsatta. Varje år föds omkring 18 miljoner barn som har födelsevikt under 2,5 kg. Totalt globalt beräknas 14 % av alla barn ha en födelsevikt <2,5 kg. Skillnaderna av undervikt mellan välmående länder och utvecklingsländer är stora med t.ex. 28 % i Indien jämfört med 4 % i Sverige. Ett känsligt mått på socioekonomisk standard och hälsoläge är mortaliteten för barn före fem års ålder. Enligt UNICEFs statistik från 2008 ligger denna siffra ≥200 per 1000 barn för fyra länder: Afghanistan 257, Angola 220, Chad 209 och Somalia 200. För 47 länder var ”under fem års mortaliteten” ≤10. För Sverige var siffran 3.

Manusförfattare: Lars Hagenäs, docent, barnläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm
Publicerad: 2012-05-15

access_time 2018-03-08 20:21:44

announcement Nyheter

event Kalender