Vad bör remissen innehålla
[Remiss]
Då ett barn remitteras till specialistklinik för värdering av tillväxten bör remissen, förutom tillväxtkurvor från födelsen vilket också inkluderar numeriska data för längd, vikt och huvudomfång, innehålla uppgift om graviditetslängd och föräldralängder samt tidigare hälsotillstånd och medicinering. För barn i pubertetsåldrar eller vid pubertetsfrågeställning måste en pubertetsbedömning finnas vilket för pojkar innebär testikelvolym och ev. könsbehåring och för flickor bröstutvecklingsstadium med uppgift om ålder för ev. stadium B2, ev. könsbehåring samt ev. menarkeålder.
Provtagning som kan vara befogad vid kortvuxenhet inkluderar:
- SR, blodstatus,
- fT4, TSH, IGF-I, SHBG,
- ASAT, ALAT,
- ALP, Ca, fosfat, kreatinin, HCO3-,
- 25OHD-vit, PTH,
- gliadinantikroppar (barn <3 år) eller transglutaminasantikroppar (barn >3 år), F-calprotectin (för de lite äldre barnen då IBD skulle kunna vara aktuellt)
- U-status.
Dessutom bör man tänka på svettest. Ett högt FSH kan vara diagnostiskt för flickor yngre än 2-3 år och äldre än 9 år vid frågeställningen Turners syndrom. Morgon LH, FSH och testosteron är viktigt vid frågor om hudpubertet eller gonadpubertet. Vid misstanke om D-vitaminbrist kan även PTH vara upplysande.
Vilka av dessa prover som i verkligheten blir aktuella beror på omständigheterna kring det aktuella fallet men de som är markerade med fet stil bör vara ett minimum.
| Manusförfattare: | Lars Hagenäs, docent, barnläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm |
| Publicerad: |
2012-05-15 |
access_time 2018-03-08 15:00:28