Längdkurvan

[Hur är tillväxtkurvorna gjorda]

De vanligen använda kurvor som beskriver längdtillväxten av svenska barn har konstruerats av retrospektiva mätdata från BVC och skola på cirka 3000 barn i Göteborg födda omkring 1974 (Wikland 2002). I detta material har genomsnittslängd och statistisk spridning i SD-enheter kring medelvärdet beräknats per ålderskategori. Genom att därefter sinsemellan sammanbinda punkterna för medel- och bestämda SD-nivåer för varje ålderskategori får man en rad kurvlinjer. Detta är det gängse sättet att konstruera tillväxtkurvor för längd, vikt, BMI och huvudomfång trots att kurvorna egentligen bara beskriver hur ett visst kroppsmått fördelar sig i populationen per ålder. Ett problem med denna typ av tillväxtkurva är att den inte tar hänsyn till individuella olikheter i mognadstempo som också styr tillväxthastigheten. Tydligast blir detta under pubertetsåren eftersom populationsfördelningen av längd är ett medelvärde för barn med olika pubertetsstadier och som därmed hunnit olika långt i pubertetsspurten. De flesta barn avviker därför under denna period från kurvförloppet, de med något tidigare pubertet accelererar i kurvorna och de med något senare pubertet sjunker i position. Även under småbarnsåren och skolåren är det vanligt att se avvikelser beroende på att vissa barn har ett snabbare och andra har ett långsammare mognadstempo (se Figur 11 och Figur 19).  Alla barn är således inte ”kanalföljare”. Läs mer om Vad betyder positionen i tillväxtkurvan med avseende på slutlängd; förändringar i position under uppväxten.

Tillväxtkurvor ”Sverige-81”, jämförelse mot andra tillväxtstudier

Förutom tillväxtkurvorna från barn födda omkring 1974 i Göteborg (”Gbg -74”) finns också nya kurvor för längd, vikt, huvudomfång och BMI baserade på mätdata från BVC och skola av alla barn födda den 15:e i varje månad 1981 i varje län i riket (Werner 2006). Insamlingen av mätdata för dessa barn har en mycket hög täckningsgrad med ett bortfall av individer på endast 1,7 %. Totalt omfattar databasen 3500 barn och från konstruktionen av kurvorna exkluderades barn med låg födelsevikt, utrikes födda och barn med kronisk sjukdom. På grund av mätrutinerna vid BVC och skola är antalet mätningar per ålderskategori mycket olika, t.ex. finns för 4-åriga pojkar 1224 viktregistreringar jämfört med endast 193 för femåriga pojkar.

Vid konstruktionen av Sverige -81 kurvorna har man använt sig av liknande principer som för WHO:s kurvor (WHO 2006, Bodin 2011). För längd och huvudomfång har successiva SD-nivåer ovan och under medel gjorts som multiplar av avståndet mellan medel och 1 SD i beaktande av en nära normalfördelning av mätdata. För vikt och BMI användes multiplar av avståndet mellan +2 SD och +3 SD för att ange högre SD-nivåer. För att undvika en alltför stor ökning av högre SD-positioner orsakat av bl.a. en sekulär övervikt/obesitastrend har man för Sverige -81 kurvorna gjort en slumpvis reglerad bortselektion av en låg andel höga vikt/BMI värden vilket ger en lägre nivå på höga vikt/BMI kurvlinjer men som inte nämnvärt påverkar medel/medianen.

Det kan vara intressant att jämföra Sverige -81 kurvorna med data från de tidigare svenska tillväxtreferenserna, mot holländska data, mot WHO-kurvan samt mot data för välbeställd indisk medelklass. Följande tabell visar medelvärden för längd vid några olika åldrar för dessa referenser.

Ålder Medelvärde längd (cm) pojkar för referenserna [1],[2]           
Δ
Sverige -81/

WHO 2006
Δ
Sverige -81/
Gbg -74
Δ
Sverige
-81/
Indien -85-91
Sverige
-81
Gbg
-74

Solna
-55

NL
-97

WHO
2006

Indien
-85-91
Födelsen 51,0 50,8 51,5 saknas 49,9 50,4 1,1 0,2 0,6
12 mån 76,3 76,1 76,3 76,6 75,8 74,3 0,5 0,2 2,0
24 mån 87,8 88,1 88,9 88,9 87,8 86,0 ±0 -0,3 1,8
3 år 96,5 97,0 96,0 98,1 96,1 94,4 0,4 -0,5 2,1
4 år 104,3 105,0 103,1 105,8 103,3 100,8 1,0 -0,7 3,5
5 år 112,3 111,3 110,1 113,1 110,0 106,2 2,3 1,0 6,1
7 år 125,0 124,4 122,7 126,6 121,7 119,7 3,3 0,6 7,3
18 år 179,9 180,4 178,9 182,6 176,1 169,8 3,8 -0,5 10,1

Som syns är det för Sverige -81 jämfört med Gbg -74 enbart marginella, till synes slumpvisa, variationer i skillnaderna mellan medelvärden för längd.  I övrigt är skillnaderna mellan de olika referenserna liten under småbarnsåren för att mer tydligt etableras senare under uppväxten.

För vikt visar jämförelse av Sverige -81 mot Gbg -74 att medelvikten är 20 g lägre vid födelsen för Sverige -81 materialet och därefter 200-400 g lägre under första fyra åren. Vid 7 års ålder är skillnaden omvänd och Sverige -81 medel är då 380 g högre, vid 18 års ålder 460 g högre.

När det gäller SD-nivåer, speciellt de yttersta angivna SD-nivåerna, är fördelning och absolutläge för kurvlinjerna till stor del beroende av hur datamaterialet bearbetas. Detta gäller i synnerhet vikt- och BMI-kurvor.


[1] Sverige -81 barn från Sverige födda omkring 1981. Gbg -74 barn från Göteborg födda omkring 1974 (Wikland 2002). Solna -55 barn från Solna födda omkring 1955 (Karlberg 1976). NL -97 barn från den fjärde holländska populationsundersökningen, tvärsnittsdata från 1997 (Fredriks 2000). WHO 2006 tillväxtreferens baserad på WHO:s multinationella studie 0-5 år sammanfogad med en tidigare USA-referens upp till 19 års ålder. Indien 85-91, data från två studier (båda Agarwal 1992) av välbeställd medelklass. Dels en blandad longitudinell och tvärsnittsstudie 0-6 års ålder utförd 1985-87 och dels en tvärsnittsstudie 5-18 års ålder utförd 1988-91

[2] En tidigare studie av ett nationellt representativt svenskt material har gjorts av Gunilla Lindgren tillsammans med bl.a. Tim Cole och Jim Tanner för pojkar 6-19 år och flickor 6-16 år (Lindgren 1995). Data bygger på sammanslagning av två kohorter. Dels barn födda omkring 1955, n=740 och dels barn födda 1967, n=2907. När det gällde längd fanns inga skillnader mellan kohorterna varför de kunde slås samman. För vikt ökades värdena för 1955 kohorten med 3 % för att överensstämma med 1967 kohorten. Som jämförelse med tabellsammanställningen ovan kan nämnas medellängd för pojkar vid 7,0 år 123,9 cm och vid 18 år 180,0 cm. Av intresse är att medellängden ökade 1,5 cm mellan 18 och 19 års ålder (till 181,5 cm).

Manusförfattare: Lars Hagenäs, docent, barnläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm
Publicerad: 2012-02-09

access_time 2018-03-08 10:15:28

announcement Nyheter

event Kalender