Längdpositionen vid två års ålder förutser barnets tillväxtpotential

[Barnets tillväxt- och mognadsperioder]

Tillväxten under de två första levnadsåren kan betraktas som en anpassningsperiod då det är vanligt att positionen i tillväxtkurvorna förändras. Sannolikt representerar längdpositionen vid två års ålder ofta den genetiska potentialen och statistiskt bidrar också först då båda föräldrarna lika mycket till barnets längd. De första två levnadsåren kan ses som en anpassningsperiod då barnets längdplacering gradvis anpassar sig till den genetiska potentialen.

 En vanlig missuppfattning är att halva vuxenlängden har uppnåtts vid två års ålder. Påståendet kan inte stämma eftersom flickor och pojkar är relativt liklånga vid två års ålder (pojkar är då cirka 0,8 cm längre) och ända fram till pubertetsstart, medan slutlängden skiljer 13 cm. Genomsnittligt uppnår pojkar hälften av slutlängden mellan 2 och 2,5 års ålder och flickor mellan 1,5 och 2 års ålder. Skillnaden orsakas av att flickor mognar kroppsligt snabbare än pojkar under hela uppväxten. Detta blir uppenbart under puberteten men skillnaden finns redan tidigt under småbarnsåren. Flickor är därför tillväxtmässigt alltid närmare sin slutlängd än jämngamla pojkar.

Manusförfattare: Lars Hagenäs, docent, barnläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm
Illustratör Carin Carlsson, illustratör, Ritbolaget, Malmö
Publicerad: 2012-05-15

 


access_time 2018-03-07 14:19:30

event Kalender