Ammade barns tillväxt

[Barnets tillväxt- och mognadsperioder]

Bröstmjölksuppfödning anses vara optimalt för barnet hälsa. WHO rekommenderar att alla barn ska ammas exklusivt de första fyra till sex månaderna och därefter partiellt upp till två års ålder. WHO har tagit fram en tillväxtkurva för 0-5 år baserad på ammade barn som man anser beskriva den optimala tillväxten [3]. WHO:s tillväxtkurva skiljer sig dock inte väsentligt från de svenska längd- och viktkurvorna under amningsperioden. I Sverige har amningsfrekvensen varierat betydligt över tid. Under perioden 1950 till 1970 minskade andelen ammade vid sex månads ålder från 40 % till under 10 %. Därefter har det skett en attitydförändring i samhället när det gäller amningens värde och frekvensen har åter (2006) stigit, till omkring 70 % som ammas helt eller delvis vid sex månaders ålder och cirka 40 % samt 17 % vid nio respektive tolv månaders ålder.

När man värderar betydelsen av amning för längd- och viktutveckling måste man förstås ta hänsyn till socioekonomiska skillnader mellan länder. Studier i den industraliserade världen visar att helammade barn har något bättre viktutveckling de första två till tre månaderna men därefter tappar position jämfört med populationskurvorna. Mellan 12 och 36 månaders ålder har skillnaderna jämnat ut sig. I absoluta tal är det bara små skillnader mellan grupperna även under de första levnadsmånaderna.

Figur 4. Tillväxt 0 till 3 år uttryckt i SDS enligt bakgrundspopulationen för längd, vikt, BMI och huvudomfång för belgiska barn som huvudsakligen ammats. Bakgrundspopulationen är alla belgiska barn. Från Flemish Growth Study 2004 (Roelants 2009).

Begreppet amningspuckel

En del barn gör under de första levnadsmånaderna en tydlig spurt uppåt i sin placering på viktkurvan. Ofta stimuleras samtidigt placeringen på längdkurvan, men i mindre utsträckning. Under andra hälften av första levnadsåret brukar placeringen i kurvorna sjunka igen. En sådan övergående tillväxtspurt brukar kallas för amningspuckel oavsett om barnet är bröstmjölks- eller flaskuppfött.


[3] WHO-kurvorna beskrivs i mer detalj under rubriken WHO:s tillväxtkurvor.

Manusförfattare: Lars Hagenäs, docent, barnläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm
Illustratör Carin Carlsson, illustratör, Ritbolaget, Malmö
Publicerad: 2012-05-15

access_time 2018-03-07 14:17:22

event Kalender